So long
onsdag 18 augusti 2010
Skrynkelkroppen
Tittar mig i spegeln och funderar på om magen kommer bli sig själv igen någonsin. Nu ser det jävligt mörkt ut. Skrynklig av bristningar och helt lös och hänger utanför byxkanten om jag inte drar upp byxorna typ ovanför naveln. Jag är ju inte särskilt ytlig egentligen men jag skulle ju inte lägga mig på en strand i bikini som jag ser ut nu. Tur att det är höst snart så kan man sluta tänka på det. Ska man ha baddräkt i fortsättningen nu då? Tur att det är lite inne nu i alla fall. Men det är det väl inte särskilt länge. Men man får väl ge lilla magen lite tid på sig att återhämta sig och se till att gå ner de där sista kilona. Sedan när jag slutar amma kommer jag väl få en bryt över att tuttarna är två lösa påsar också. Antar att de kommer kännas ungefär som när de är nytömda fast hela tiden. Fy fan.. Ha ha. Ja ja, tur att det är fler som är skrynkliga och lösa förutom mig. Man får försöka jämföra sig med andra morsor istället för 20-åringar. Tur att man fick en helt underbar bebis för besväret.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Nu ska jag muntra upp dig! Man ska visa upp sina bristningar på stranden med stolthet för de är ju ett bevis på en jävligt grym prestation :) Och så bleks de med tiden faktiskt, men magen blir sig väl aldrig densamma om man inte gör 500 situps om dan men det gör inget. Och angående tuttarna så fyller dom upp sig efter ett tag med, för vissa snabbare än andra men de kommer inte att vara som två tomma påsar forever :)
SvaraRaderaTack va söt du är! <3
SvaraRadera